Terminalglasögon är en av de mest förbisedda förmånerna i svenskt arbetsliv: jobbar du vid skärm mer än en timme om dagen har du rätt till synundersökning på arbetsgivarens bekostnad, och visar den att du behöver särskilda glasögon för skärmarbetet ska arbetsgivaren stå för dem. Rätten är reglerad i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, den är skattefri, och den kan vara värd flera tusenlappar. Här går vi igenom vad terminalglasögon är, exakt vad reglerna säger 2026, vem som betalar vad och hur du går tillväga, plus varför förmånen även är ett litet men verkligt plus för privatekonomin.
Terminalglasögon är slipade för skärmens mellanavstånd
En datorskärm står typiskt 50 till 80 centimeter från ögonen, ett mellanläge som varken läsglasögonens närzon eller avståndsglasögonens fokus är byggda för. Terminalglasögon, som också kallas bildskärmsglasögon, datorglasögon eller skärmglasögon, är utprovade för just det avståndet och för växlingen mellan skärm, tangentbord och papper. Behovet växer med åldern, eftersom ögats förmåga att ställa om synavstånd försämras, men även yngre med mycket skärmtid kan behöva dem. Symtomen känns igen: trötta och ansträngda ögon, suddig syn mot slutet av dagen och spänningshuvudvärk, och eftersom man omedvetet kompenserar med huvud och nacke kan dåliga synförhållanden även ge belastningsbesvär. Ett undantag värt att känna till är handhållna skärmar som mobil och surfplatta, där avstånd och vinkel kan justeras fritt, sådana kräver normalt inga särskilda glasögon enligt Arbetsmiljöverket.
Rätten regleras numera i AFS 2023:11
Reglerna finns sedan Arbetsmiljöverkets regelförnyelse i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning, AFS 2023:11, tredje kapitlet om bildskärmsanvändning. Äldre artiklar hänvisar till den tidigare föreskriften om bildskärmsarbete, AFS 1998:5, men innehållet i sak är detsamma. Arbetsgivaren ska regelbundet erbjuda synundersökning till alla som normalt arbetar vid bildskärm mer än en timme per dag, och därutöver när någon får synbesvär av arbetet. Skyldigheten att också bekosta glasögon inträder om två villkor är uppfyllda: undersökningen visar att särskilda glasögon behövs för skärmarbetet, och dina vanliga glasögon inte fungerar för det. Bedömningen görs av optiker eller ögonläkare med kunskap i synergonomi, inte av chefen, och grundprincipen i föreskrifterna är tydlig: åtgärderna får inte medföra kostnader för dig som arbetstagare. Fullständiga regler finns hos Arbetsmiljöverket.
Vem betalar vad och nyansen många arbetsgivare missar
| Del | Vem betalar | Kommentar |
|---|---|---|
| Synundersökningen | Arbetsgivaren | Regelbundet vid över en timmes skärmarbete per dag, samt vid besvär |
| Glasen | Arbetsgivaren fullt ut | Ingen kostnadsgräns får sättas, styrkan avgör priset |
| Bågarna | Arbetsgivaren, billigaste acceptabla | Dyrare bågar betalar du mellanskillnaden för själv |
| Privata glasögon | Du själv | Rätten gäller bara glasögon som behövs i arbetet |
| Ägandet | Arbetsgivarens arbetsredskap | Vanligt att du ändå får behålla dem vid byte av jobb |
Nyansen i mitten av tabellen är den vanligaste tvistefrågan. Arbetsgivaren får sätta ett tak för bågarna, billigaste acceptabla räcker enligt Arbetsmiljöverket, men får inte sätta någon beloppsgräns för själva glasen, eftersom kostnaden där styrs av vilken korrektion just dina ögon behöver. Ett schablontak på några hundralappar som ska täcka alltihop håller alltså inte mot föreskrifterna om dina glas kostar mer. Skattemässigt är hela förmånen fri, både undersökningen och glasögonen räknas som arbetsredskap, och vill du ha snyggare bågar än standard kan mellanskillnaden ibland lösas via bruttolöneavdrag om arbetsgivaren går med på det.
Så går du tillväga steg för steg
Börja hos närmaste chef eller HR när besvären visar sig och begär en synundersökning utifrån ditt bildskärmsarbete, det är en rättighet och inget att be om ursäkt för. De flesta arbetsgivare har avtal med en optikerkedja och en rekvisition som anger vad som ingår, och inför besöket gör du klokt i att mäta dina faktiska synavstånd till skärm och tangentbord i din normala arbetsställning, så blir utprovningen rätt. Visar undersökningen att du behöver glasögon för arbetet beställs de på arbetsgivarens bekostnad. Några fasta intervall för nya glasögon finns inte, principen är vid behov: när synen förändras, när arbetsuppgifterna gör det eller när glasögonen går sönder i tjänsten. Rätten gäller anställda oavsett ålder och även vid längre vikariat, och har du fått terminalglasögon är du å andra sidan skyldig att använda dem vid skärmen, de är en del av arbetsmiljön.
En förmån som skonar både ögon och plånbok
Ett par utprovade glasögon kostar lätt någon eller några tusenlappar, och det är pengar många annars tar från bufferten eller, i sämsta fall, lägger på en delbetalning hos optikerkedjan, för även glasögonabonnemang och räntefria uppdelningar är kreditåtaganden som ska rymmas i månadsbudgeten. Att känna till förmånen är därför inte bara en arbetsmiljöfråga utan enkel privatekonomi: det som är arbetsgivarens ansvar ska inte belasta ditt sparande eller din kreditbild. Samma princip gäller större beslut, oväntade utgifter hanteras bäst av en buffert och kända rättigheter, inte av snabba krediter, och hur du bygger marginaler som håller även när du behöver låna går vi igenom i våra guider om lån och krav för lån.